[Detta är en översättning. Den engelska originaltexten]

När vi tänker på hållbarhet, tänker vi ofta på uthållighet, livslängd och respekt för miljön. Generellt sett så är en hållbar metod en metod som har framtidens hälsa i åtanke. Den här principen är dock inte endast till för den fysiska, materiella världen; det appliceras även på tankar, tro, mänskligt beteende och samhället i sig.

En ohållbar metod är en metod som har en obalanserat negativ effekt, som med tiden ger en ogynnsam effekt på en person, ett samhälle och/eller miljön. Ett klassiskt exempel är hur vi idag använder olja som energikälla. Det skulle kunna klassas som ohållbart, då oljan i praktiken inte går att förnya och är skadlig för miljön när den hettas upp. En metod som orsakar en permanent brist på resurser eller långsiktig miljöförstöring är en ohållbar metod.

På samma sätt så kan det anses vara ohållbart när ett visst företag lämnar efter sig enorma mängder miljöfarligt avfall under sin produktion, oavsett vad företaget producerar.

Om dom material eller den kunskapen som används när man skapar en viss produkt inte är lika med den senaste tekniken, blir oftast produktens kvalitet kraftigt försämrad, vilket resulterar i ännu mer avfall då produkten snart går sönder eller blir omodern. Och med tanke på vinstsyftet så görs därför nästan allting med en inbyggd svaghet, p.g.a. behovet av att tävla om marknadsandelen. Om två företag tävlar om att skapa en viss artikel så måste båda vara strategiska i valet av material och design, vilket brukar leda till att man gör en kompromiss i kvaliteten för att produkten istället ska bli billig. Detta resulterar i en produkt som går sönder mycket fortare än en produkt som skapats med omsorg och med kvalitetsmaterial.

Att systemet inte fungerar så beror på två saker: 1) Om ett företag skulle använda den bästa designen och dom bästa materialen, skulle deras produktionskostnad sannolikt bli högre och de skulle förlora en fördel i konkurransen. 2) Skulle en produkt vara gjord för att hålla i längre perioder skulle folk inte behöva ersätta, uppdatera eller laga dom så mycket, och en stor del av intäkterna och jobben skulle försvinna, vilket då bromsar ekonomin.

Det här är såklart tveklöst ohållbart, för den uppenbara ineffektiviteten i vårt ekonomiska system skapar tillslut avfall, förorening och ett onödigt stort utbud.

Och det här för oss vidare in på ohållbara ideologier.

En ohållbar ideologi är en idé som direkt leder en person eller grupp till att agera ohållbart. Till exempel; faktumet att ett produktionsbolag använder dåligt material för att skapa ostabila produkter, samtidigt som dom lämnar efter sig stora mängder avfall, är i själva verket bara en eker i ett större hjul som vi kallar valutasystemet (monetär), eller vinstsystemet. I vinstsystemet lönar sig inte hållbarhet, då systemet i sig är byggt på konkurrans och förnyelse. I det sammanhanget får hållbarhet ge förtur åt vinsten, då företagets överlevnad baseras på vinsten, och vinst delvis handlar om att reducera kostnader och utöka intäkterna. Och just därför är dom ohållbara metoder som alla industrier utövar ett resultat av en brist i ekonomins själva grundidé.

I teorin så skulle dom flesta hålla med om att ett överflöd av resurser och produkter som är gjorda av dom mest livslånga materialen, för maximal hållbarhet och effektivitet, är något bra.

Dock så är dessa uppfattningar inte lönsamma i det rådande valutasystemet. Vad som belönas är istället underskott. Underskott och medveten försämring lönar sig på kort sikt, då det gör att vinsten cirkulerar och samtidigt ger fler jobb. Tråkigt nog så leder dessa kortsiktiga belöningar till långsiktiga skador.

Kapitalismen, tillsammans med alla andra undergrupper som kommunism, socialism och fascism, är en ohållbar ideologi eftersom den har en inbyggd tendens för sociala och miljömässiga övergrepp. För att tydliggöra; en värld som tävlar med sig själv om arbeten, resurser och överlevnad är ett ohållbart system, för det saknar ett oberoende samvete.

Så, vad är då en hållbar ideologi?

Den här frågan kommer alltid få nya svar i takt med människans evolution, men i dagsläget finns en grundtanke som vi kallar den vetenskapliga metoden. Enkelt sagt så är den vetenskapliga metoden en undersökningsprocess som, genom den modernaste kunskapen, mätningarna, testerna och experimenten, demonstrerar giltigheten i ett särskilt påstående eller en möjlig lösning på ett problem.

Ett exempel kan vara problem med en bil. Om din bil inte startar, skulle du inleda ett spår av tankar utifrån logik för att hitta orsaken till problemet. Logiken skulle vägleda ditt fokus, troligtvis först med att kolla bensinen, vidare till tändningen o.s.v. Det här är den vetenskapliga metoden applicerad på problemlösning. En icke vetenskaplig metod för problemet skulle klassas som irrationell. Om din bil inte startar, vore det irrationellt att börja undersöka hjulen, då dom antagligen inte har något att göra med det som rör problemet.

Tyvärr så är vår syn på sociala ageranden till stor del utan logik och metodik; istället är vi försjunkna i tradition, vidskepelse och omoderna tekniker. En vetenskaplig inställning till samhället, där man använder logik och förnuft för att bedöma och agera mot sociala företeelser, skulle automatiskt leda mot hållbarhet, eftersom ingenting där kan isoleras eller skiljas. Med andra ord måste vi sluta betrakta världen genom föråldrade systems och ideologiers perspektiv, och börja studera världen så brett och fördomsfritt vi bara kan. Det enda medium som stödjer denna inställning är vetenskapen, och dess frukter har bevisat sitt värde utan tvivel. Därmed är det nu dags att vi använder oss utav vetenskapens metoder i vårt sätt att se på samhället i sig.

En snabbtitt på tillvägagångssätten i världen idag visar tydligt en grov nonchalans av förnuft, logik och vetenskaplig tillämpning. Våra ekonomiska strukturer är baserade på utbyten och värderingar som knappt har något verklig förankring i äkta resurser och realism. Religioner fortsätter att predika om världsåskådningar som för längesen halkat efter den framdrivande vetenskapen. Vårt arbetssystem är upplagt så att människor måste "anställas" för att kunna få pengar för att överleva, medan den egentliga nyttan som dessa jobb har i samhället är högst tveksamma; det har visat sig att jobb ofta finns endast för att se till att människor gör "någonting" för att kunna leva och bära upp den ekonomiska strukturen. Det här är ett slöseri på mänskligt liv...

Det finns många, många aspekter i faktumet att våra aktuella sociala strukturer är ohållbara. För att summera frågan; vårt liv här på jorden måste ha en grundläggande mening som våra handlingar relaterar till. Denna mening måste vara så empirisk som möjligt, och inte baseras på åsikter eller vissa framställningar. Ur ett vetenskapligt perspektiv ser vi att människor och resurser otvivelaktigt är det värdefullaste som finns. Människans intelligens och medvetenhet, tillsammans med ett eftertänksamt skötade och utvinnande av jordens resurser är faktiskt dom två enda kärnorna. Allting annat bygger på det här. Därför måste vi ändra inställning, till att maximera utbildning, teknologi och resursförvaltning.

Tills detta är gjort, är hållbarheten i farozonen. Det här är målet med Venusprojektet och Zeitgeiströrelsen.